1 år av sorg och enorm saknad

För den som inte gillar att läsa om döden, känslor. Sluta nu. Det här är det mest öppna och tyngsta jag skrivit. Lämnar ut mig själv. Men jag måste se om det kan jag hjälpa mig att komma framåt. Att skriva har alltid hjälpt mig förut.

Jag har dragit mig så för den här dagen. 30 april. 2015. 17:00

Det är ett år sedan min älskade Nike lämnade mig. Med ett trasigt hjärta och en skadad själ. Hon lämnade mig knappt halv.

Den dagen för ett år sedan vad hemsk. Har inte skrivit mycket om det. Vilket är ovanligt för mig. Jag brukar ha det som terapi. Men det här fungerar inte så. Det gör för ont. Klarar inte att ta in det i min kropp. Smärtan dödar mig känns det som. Kvävs. Nu ska jag tvinga mig att gå igenom den dagen. För att se om det kan lätta ngt inom mig. Jag behöver det. Bli lättare inom mig.

För ett år sedan var dagen kommen för Nike att lämna mig,

Hennes bog hade pajat helt. Hennes bakdel var sämre. Beslutet togs på helgen. Jag grät. Grät och grät. Tittade på henne om och om igen. Och så grät jag. Mitt hjärta slets ur kroppen på mig! Men hon bad mig om det nu. Hon hade ont. Det skar i mig. Min skyldighet. Jag älskade henne så oerhört, så mycket. Så fruktansvärt mycket. För mycket. Mer än som var sunt. Men jag kunde inte motstå denna hund. Hon var helt enastående.

Måndagen ringde jag vet och bad dem komma på onsdagen. De sista dagarna var jag helt förkrossad. Berättade inget för ngn när jag bestämt mig Det gick inte. Jag gick sönder Inuti. Det gör jag nu med känner jag. Det sliter i mig. Jag saknar henne så mycket. Så himla mycket. Varje dag.

Några fick veta det sedan för att ta farväl av henne. En del såg jag till de fick ta farväl i ovetskap. Hon var älskad av så många. Hon lämnade inte ett hjärta orört. Och gjorde hon det var den människan av sten.

Sista dagen gick vi en promenad. Spårade. Apporterade. Bara var på vårt älskade Väldenäs. Strosade bland vitsipporna. Satt ner. Tårarna rann. Jag satt på en sten och hon for runt mig. Med sina pigga ögon, ett grässtrå i munnen. Bedjande och krävande: Lek med mig, ta stråt då och göm det!!!

Jag tog stråt och gömde det. Men tålamodet och noggrannheten struntade hon i, hon tog en tugga gräs där hon såg jag lagt ned stråt. Jag skrattade högt åt henne, hon stod och glodde på mig med en stor grästofs i munnen och tyckte hon var skitbra. Och det var hon ju. Den bästa som fanns i hela världen.Min Guldhund.,

Hon fick äta vad hon ville. Aptiten var det inget fel på. Korticonet hade förvandlat henne till ett matmonster sista halvåret.

Hon fick ärtsoppa. Hon älskade syrrans ärtsoppa. Tokiga älskade hund.

Vi var ute i många timmar. Andreas och Evelin tror jag skötte allt runt.

Jag kommer i håg ett svagt minne, vet inte om det var före eller efter. Eve var ute med hundarna i Grillplats skogen. Vet inte om jag hade Nike med mig eller om hon var borta. Jag tror ja la spår i alla fall. Jag fick en rejäl ångest attack. Ramladae i hop på fältet. Och bara grät och grät. Helt förtvivlad. Har för mig att Eve kom och såg mig i det skicket. Inte bra. Hon var för ung för att ta hand om mig där. Men vad kunde jag göra? Inte ett dugg. Jag var så trasig. Är så trasig inom mig. Ett sår som aldrig kommer läka.

Jag fick verkligen bara vara med henne. Hela dagen. Vi tog kort på henne i trädgården.Ensam och med de andra hundarna! Massor med kort.

Tiden gick och det närmade sig. 16:30.För första gången  i mitt liv, var jag rädd för mig själv. Hur jag skulle klara det. Jag ville själv inte leva när hon inte fanns. Så kände jag verkligen. Jag var rädd för mig själv på allvar. Vad jag skulle ta mig till. Var helt utom kontroll. Fast ingen visste det. Vågade inte sätta ord på det. Jo jag skrev ett sms till Adelia det kommer jag i håg. Ville inte vara kvar.

Jag vågade givetvis inte berätta det för någon för då skulle jag bli idiotförklarad. Vem vill dö för en hunds skull? Ja sjukt jag vet. Men jag kunde inte styra mina känslor. Mina sinnen var i kaos.I uppror. Inte styra vad jag ville göra. Jag insåg någonstans inom mig att jag måste gardera mig, säkra upp, rädda mig i förväg, att se till det fanns ngn där som var vaksam på mig när jag kände så här. Någon som inte lät mig få utrymme. Syrran. Stackars syrran drog jag in i det. Hon ovetandes. Men jag visste att hon skulle förstå, och inse.

Hon var här när vet kom. Audun. Han babblade alldeles för mycket. Jag ville han skulle vara tyst och låta mig va. Jag fattade ju själv det var för hennes bästa. Jag var ju inte dum. Men han gjorde ju bara sitt jobb. Jag otacksam. Men jag orkade inte vara annat.

Jag låg på gräset med henne i min famn, i lätt enkelt regn, sol men regn. Jag pratade med henne, sa hon var mitt allt. För det var hon. Mitt allt.

Han sprutade henne med det han skulle. Hon lade ner huvudet i mitt knä, jag strök henne. Hon drog sitt sista andetag med mina tårar droppandes över henne.

Hon var borta.

Min älskade Nike fanns inte mer. Hon låg död och slapp i min famn. Inga andetag, ingen puls. Hon var borta. För alltid. Min livfulla Guldhund.

Jag skrek och jag grät. Kramade henne, ville ha henne tillbaka. Hade en enorm panik inom mig. Ville bort, ville inte känna så här. Det gjorde så ont. Så ont. Jag trodde på allvar jag skulle dö av sorgen, av smärtan.

Hon tog med sig mitt hjärta. Så det är inte så stor bit kvar.

Jag kravlade mig in. Innanför dörren kollapsade jag. Syrran kom och reste mig upp. Minns bara som en dimma.

Hon fick upp mig i sovrummet. Gav mig ngt att sova på. Jag orkade inte med mig själv. Inte alls. Ville inte vara vaken.

Det jag sedan minns är att de hade tagit in henne i köket så hundarna fick hälsa på henne. Segra var jätteundrande. Viska gick undan. De andra vet jag  inte.

Följande dagar och första veckan har jag inte ngn koll på. Jag fick hjälp att hålla mig lugn, och sova. Att landa i det hela. Jag kommer inte ihåg något direkt av det.

Det är den enda gången jag känt att jag aldrig mer vill ha en hund som står mig så nära som hon gjorde. För hon var mitt närmsta. Kommer alltid att vara det.

Sa till mig själv att aldrig tillåta mig älska ngn hund så mycket som Nike. Aldrig mer.Det var för smärtsamt. Det är fortfarande för smärtsamt.

Det tog mig dryga två veckor innan jag orkade resa mig upp. Och försöka komma tillbaka.

Det har varit svårt att skriva det här. Oerhört svårt. Att riva upp det. Att öppna sig så totalt.

Nu har det gått 1 år. Man har gjort allt första gången utan henne.  Jag kan fortfarande inte prata om henne på djupet. Bara i jämförelse eller snabba ord ngt hon gjorde. Det går ännu inte.

Tiden läker inte alla sår.

Jag är inte samma människa idag som innan. Jag bär i dag en sorg med mig som är tung och svår. Men den nya Ingela fungerar. Men med ett tyngre sinne.

 

Annons

Usch

Det är inte alltid roligt att ha djur!

Men som tur är överväger de goda dagarna de dåliga.

En riktigt skitdag!

I dag har det varit en riktigt skitdag!

Började med att min träningskompis inte kunde träna. Det är ju inte hela världen!

Men det slutade inte där!

Segra skulle på behandling. Ultraljud. Innan det skulle vi till vet för en koll.

Sedan var den dagen förstörd!

Åkte till klubben trots allt.Körde Skoja på lite ff, dirr apportering och rutan. I dag gjorde hon det riktigt fint! Viska fick lite ff och fjärr. De andra tre fick inte göra mycket mer än att lufsa runt!

På vägen hem handlade jag lite. Åkte till djuren och kollade dem. Det var lugnt och de som fick i går var så fina med sina lamm. De är små nya mammor, första gången men allt bara sitter där. Det behövdes lite umgänge med dessa nya små liv, så man får lite perspektiv.

Efter det blev det ett spår, som gick bra.

Sedan en tur i skogen. Hade med kaffet och gick. Segra och Viska fick ha en boll i munnen vilket de aldrig får annars när vi går. Men i dag.

Tog en paus och satte mig på en bergsklack. Drack kaffe med alla våra hundar runt mig. Witch i koppel, de andra springandes och farandes fritt runt mig.

Var tungt.Som sjutton. Viska försökte liva upp mig kom med bollen och la i knät. Var inte ledsen matte, kasta då!!!! Så gjorde hon flertalet ggr.

VI gick vidare och njöt.

I kväll fick vi även lamm. Vår fina Alicia, som har Alice till mamma som har Wilma som mamma i sin tur… alltså dessa tre är mina favvo tackor. Och vi har bara Alicia kvar i livet. Hon fick två fina töser och pysslar med dem.

 

Årsdebut med Skoja

Jag älskar Abba och detta är min favorit låt med dem. Och i dag känns den ännu mer toppen att lyssna på!! Jag spelar den när jag ska träna hund eller tävla! Det gjorde jag alltid med Nike och Viska! Den gick på repeat i bilen om jag var själv.

Lyssna och läs om min fina hund! Ett inlägg tillägnat Skoja.

I dag skulle Skoja och jag göra årsdebut! Jag brukar ju byta hund i sista minuten till Viska för att hon är säker och går bara att köra även utan speciellt mycket träning. Hon är så momentsäker men brister i detaljerna så klart men fullt startbar om man säger så.

Denna gång gjorde jag inte det fast jag hade lust efter fredagens pass med Skoja och med Thinas hjälp! Var mycket hon hade glömt. Och jag menar verkligen glömt. Skoja är en sådan hund att det hon gör och utför tror hon verkligen är rätt! Viska kan tappa huvudet och köra på och chansa och klara förlusten om det blev fel. Det skulle aldrig Skoja göra!!!

  

Men i Skojas värd får man inte göra fel. Så hon gör vad hon tror är det jag vill. Svårt att förklara men hon är så känslig i lydnaden! Hon är så noga att göra allt på det sätt hon lärt sig. En god egenskap för det mesta. Tex så måste man vid vittringen vara försiktigt så man inte springer in i pinnarna, att man griper korrekt från början så man kan hålla jättefast, och springa i ett planerat tempo så man kan göra en fin ingång utan att ha ngn rörelse i munnen. Hålla ordentligt tills man säger loss. För det har hon lärt sig jag vill ha! Och det kostar då lite i tempot. Hon är en tänkare, en underbar sådan säger jag!

Vi fick nummer 1. Gruppmomenten gick fint!

Sedan gick vi ut. Värmde henne inte direkt. Utan stod och pratade lite, lekte med henne och busade upp henne. Gick in på planen med glädje och känslan att det var vi, hon och jag.

Fria följet kändes fint! Hon var med. Annorlunda att gå med vid sidan. Viska känner jag och hon gasar och ligger på, Skoja ligger bättre i pos och tränger inte så. Fina steg ff. Ett roligt fritt följ var det!!!

Z kändes fint. Men var säker på att hon satte sig sista skiftet istället för stå. Men hon stod!Jag gissar hon tänkte sätta sig men kom på sig själv. Duktiga Skoja! Fina skiften, bra upptag. Fin känsla!!!

Inkallning. Jag skulle vilja ha mer fart, men detta tempo är tillräckligt om jag ser på många andra. Domarna vill inte alltid se det vi vill se! Ett bra stopp och ett bra läggande. Mycket nöjd med stoppet då hon har svårt för det, vill gärna ta ngt steg.

Rutan! Ja vad ska jag säga. Ett av hennes svaga moment. Fint konskick, bra ruta med fin placering, tog kommandon snabbt. Ingången som blev från hennes svåra håll gjorde hon fint! Hon brukar kunna valla in mig i båge och jag får säga fot… men inte i dag! Bästa Skoja! Så jäkla nöjd med henne!!!

Dirr app. Ehhh i fredag och söndags var den mer eller mindre helt väck. Det är hennes minst tränade moment. Hon har svårt med linjerna och så, svårt att sortera ruta eller dirr app. Inte fått nöta in signalerna ännu. Men i dag gjorde hon det jättebra!!!! Fick hennes svåra håll och givetvis åt det hållet som apporten syntes sämst på. Men hon briljerade för mig! Älskade lilla hund vad duktig hon var!!! Här kändes allt annat överflödigt! Vi hade vunnit, hon fixade detta svåra!

Metallen. Jättefint. Ett av hennes bästa moment om jag inte kastar för snett!

Vittringen. Hennes svåra moment nummer tre. Hon vill bara gripa, på det sätt hon lärt sig och komma i rätt och hålla fint. Missade ngt med analysen i inlärningen. Men i dag, ut, klippte rätt och in. Perfekt! Önskar högre tempo men hon gör det för övrigt så himla fint! Inte en rörelse i munnen!

Sedan fjärren. Den gör hon bra. Riktigt bra! Tog alla kommandon, kan ha svårt med första speciellt när det är uppsitt! Fina skiften och samlad som hon är som hund! Här är det en styrka för henne!

Jag var så glad att på väg tillbaka till henne på fjärren hade jag lust att bara ropa bra och låta henne flyga upp i famnen på mig. Men jag sansade mig! Gud vilken tanke tänk om jag gjort det!!!! Herregud!

När vi var klara ropade domaren att han aldrig sett ett sådant fint program! Det värmde! Nu vet jag ju att denna domare är av den snällare varianten, men jag är ändå oerhört stolt och glad över vår prestation. Det var lika för alla! Alla fick en snäll bedömning!

Mellan momenten fick hon massor med beröm och fick vara livlig. Det känns bra att kunna stötta henne och att domaren inte är så stel där. I slutet av programmet kändes hon lite trött. Hon har ju liksom inte ngn träning i kroppen för det här, ingen mental ork. Men jag peppade henne så de som såg henne sa det inte syntes!!! Min lilla kämpe!

 

Jag vet att vi inte gick för 320 p, men i mitt hjärta var hon värd varenda poäng. För jag vet, och några nära mig, Adelia, Helene och Lotta, hur hon är, hur hon varit och hur svårt jag haft att träna henne. Hon är så olik alla mina andra jag haft.Så tänkande, så lugn och stabil. Gör inget förhastat. Så i min värld är hon värd dessa 320 p. Hon har gjort en resa med en fruktansvärt trög matte som inte kan inse vilka kvaliteér hon besitter!

Jag bara tjattrar om mer fart, mer go, mer gas…… Varför. Jo för jag är van vid den typen av hund. Mycket lättare att träna för mig!

Skoja kallade jag tråkig och loj. Inte snällt av mig alls. Ska aldrig mer säga det! Det hon inte har i benen har hon i huvudet. Hon har inte dömt sin matte, hon bara jobbar och gör det jag ber om, med sin precision, det jag har lärt henne faktiskt. Och så har jag mage att klaga på hennes tempo! Usch jag skäms nästan!! Men hon är en liten hund på 15 kg men hennes hjärta väger nog 10 kg, för det är ett stort kämparhjärta i den lilla hunden, min lilla hund, min Skogsvallarens Rimfrost! Mitt hjärta väger 10 gram i jämförelse!

Mys hos mig, med leksak,…

Vi var ett team på planen. Det känns att det är hon och jag. Hon är inte så intresserad av det som händer runt om henne! Bryr sig inte om det helt enkelt. Inte för att hon är tränad på det utan för hon är nog bara så. Hon är ju en oerhört mattig hund. Hon kan verkligen nonchalera omvärlden bara hon får vara med mig.

Den berömda tungan!!!

Nu har vi gjort tre starter i eliten! Och hon har skött sig superfint alla ggr!

 

Hon vill ju inte ens med husse på promenad fast de andra hundarna springer glatt med, hon springer och lägger sig bakom mig. Och han tar ju med henne ändå och då går hon och lufsar runt hans en och springer inte med de andra. När vi går springer hon konstant!

Här hemma om Andreas ropar på henne då hoppar hon förbi honom i luften och upp på mig i min famn eller knä. Haha hon är en rolig liten prick! Hon vill inte sitta hos ngn annan!

Hur söt är hon? Vår socker topp!

Tack Anna Hall, Skogsvallarens Kennel. Som jag fick välja och mot dina förmaningar fick köpa denna Skoja, över en bild på ett suddigt mobilfoto ett dygn gammal! Inte nog med att hon först och främst är en jättebra vallhund som flyttar på allt, hon är en jäkligt bra lydnadshund!!!!

En ung Baby! Svanhals!

Så länge jag har får, kommer det finnas en BC hos oss, från Skogsvallarens! Eller dess linjer! Varför bryta ett vinnande koncept. Först min älskade Viska och sedan min älskade lilla Skoja,( alias Kronprinsessan, Baby, Babydoll, Strösocker, Dollan,)

Just ja och hon blev ju dessutom Dagens Lydnadshund på tävlingen!!!

 

Hjälp mig!!!!!!!!

I måndags regnade det hela dagen!!

Kurserna på dagen var vi inne då det hällregnade! Kursen i stan på kvällen ställdes in på grund av detta jädra regn. Flera kursare har känsliga hundar och jag har ju svårt med den kylan som blir nu när det är kallt och blir blött! Aptrist!

Kurserna gick jättefint och det var så roligt!

Utan jag for iväg mot Norsholm runt 18 tiden! Hämtade upp lite priser till tävlingen och var i Norsholm 18:45.  Där vid bron var det stopp! Eh en lastbil höll på att backa och styra. Fattade inget. Efter en bra stund kollade jag närmre på skylten på bron, ur funktion….

Gahhh hur svårt kan det vara att sätta upp en skylt ! Jag klarar mig ju med min lilla bil men denna stackars chaufför som skulle backa låååångt!

Nike, min älskade Nike

Ja jag hittar ju inte ngn mer väg till andra sidan vattnet så jag ringde Lotta för hjälp… ÅK på Västerbyvägen…. Eh vart är den???Jaja i alla fall kom jag fram till simmet 19:07!

När jag kommer in med Skoja och Viska….simmar det en hund runt i poolen! Jag börjar stress kolla min telefon, alla klockor. Funderar på om det verkligen är måndag…. Allt bara for i kolat!

Då kommer Matilda ut! Oj nu har jag gjort bort mig…. hon har glömt bort mig och hyrt ut simmet… Hon pratade med dem som var där och de skulle bara simma 6-7 min till…. Hade jag varit Matilda hade jag kört upp dem ur simmet och gett mig min tid! Näe jag skulle vänta på dem och förlora en halvtimma! Hon tyckte jag kunde simma efter de var klara, men det tyckte inte jag! Jag vann. Så nu är jag nöjd! tog en kort promenad med alla tre. Segra var inte nöjd med situationen!

Nike, hon älskade att flyga!

For hemåt. Stannade i Söderköping. Handlade på flera ställen. Var hemma 21:15.

Sam kommer ner. Han är faktiskt så härlig nu! Han har gjort en resa, och han är en fin underbar tonåring!

Vi pratar och styr! Och kommer på i ett ögonblick… jag glömde påsen med badsakerna i väg kanten…. med plånboken i… lade den i kanten och skulle ta den på tillbakavägen, men bytte sida… glömde den…

Hjälp mig någon!!!! Jag blir tokig!

Jaja duschade och satte mig i bilen igen, andra resan till Norsholm. Var hemma 00:15!

Phu många timmar i bil, inget sim…. Det var den dagen!

Söt Dollan

I tisdags var jag på behandling med Segra hos Ywonne! Det gick bra och Segra skötte sig så bra!!!! Klarade hanteringen jättebra! Phu…..

Efter tränade jag med Skoja ett pass. Ja vi har ju en del att träna på! Herregud och jag som anmält till tävling på måndag. Vet inte hur rättvist det här är! Dirr app helt obefintlig! Stackars Skoja!!!! Rutan är ju inte toppen. Det hon gör bra är metallapporteringen om jag inte kastar snett, fjärren är nästan helt bra, Z och skapligt fritt följ om hon är i rätt sinne!

Jag måste träna mer det bara är så! För att vara rättvis mot denna lilla underbar hund. Hon kan bara jag ger henne mer träning! Skärpning Karlsson!

Hem och motionera hundar! Sedan till klubben ett varv till. Då det var ett gäng som skulle ses! Körde Skoja och Viska. Båda gick fint! Viska är ju helt vrickad, pipig, gasad och ff är hejsan svejsan. TOKA!

Väl hemma var det kväll!!!

Flygande Skoja!

Onsdagen hade jag 3 kurser. Så kul och det gick så bra för dem alla!!! Efter kurser på dagen var det att motionera hundar.

Torsdagen hade jag kurs på fm. Ett bra pass med unghundarna! Förarna har gjort ett fantastiskt jobb med dessa. De är verkligen ett energiskt gäng men de har verkligen arbetat med att vara stilla och passiva tex. Mycket bra!

Sedan kom Edit. Edit har jag känt i 12 år i taget!En underbar människa. Som verkligen är mån om sina hundar. Fick träffa hennes nya Ila, 8 mån. En ljuvlig liten tik som var förig och underbar! Det där kommer bli bra!!! Motionera hundarna.

Efter det avslutade jag med kurs på kvällen! Ett bra pass med en del gjort! Härligt tjejer!!!

Veckan går och tiden går!!!

Skyddsläger

I helgen som var hade vi skyddsläger. Pernilla och Micke anordnade det och Micke var figge!

Fredagen körde vi ett eller två korta pass. Segra går fint i skyddet nu. Vi ronderar, anskäller, tränar flykter, inhopp mm. Det mesta går riktigt bra. Skyddslydnaden jobbar vi med mycket i varje pass. Hon har svårt att rätta sig in i ledet. Hon vill hellre köra utan mig ibland! Raringen!

Men vi jobbar på. Jag tror inte vi hittat rätt knapp att få henne begripa vad jag är ute efter riktigt! För hon är ju en sådan hund som måste förstå varför hon ska göra det, sedan gör hon det bara precis som: Jaha det ar så du menade, ja men då gör vi så!

Lördagen missade jag förmiddagen. Jag jobbade och hade jätteroligt på det hållet.

På em var vi där igen! Vi körde två pass då med. Hon gick bra. Fin urkallning!!!! Det gör hon bra trots vi inte gjort det många ggr. Där är hon lydig och öppen!

När vi går in är hon allt annat än just det. Då är hon inte superkul. Då försöker de reta upp mig för att jag ska stränga till mig, problemet med mig är att jag inte blir arg när jag tränar hund!! haha jag blir ju bara full i skratt och det kan jag tycka är en positiv sak för mig i lydnanden. Här ligger det mig lite i fatet då man måste ha kontroll på hunden här.

Men de fick inte igång mig då heller…. så hon släpade in mig på plan, återigen!

Söndagen var vi inne i ridhuset! Skönt!!!!

Segra fick köra en del saker ur IPO 1. Och jag blev väldigt glad över hur hon hanterade det. Jag älskar att köra henne!!!!

En överraskning var att våra uppfödare Peter och Y0sette på Qbaz kom upp och kollade! De ringde bara och sa de ville komma.Det var jätteroligt då de bara sett henne in action på min filmsida i skyddet. Det är en sida där jag lägger upp alla mina filmer så jag kan gå tillbaka och titta! Mycket nyttigt!

Det kändes som de var nöjda vilket är roligt då det är min första hund jag kör skyddet med!

Och så hade vi ju kullbrodern Enzo med. Gruppens läckerbit! Vilken snygg hund! an var med för första gången och skötte sig jättefint! Man ser vissa likheter med Segra och honom! Otroligt roligt att de kom med honom!

Sedan var det andra underbara människor med! Tack alla ni för en underbar helg!

På bilden är det Anna Persson och Stefan Björkman som dividerar!!

Ett stort tack till Pernilla och Micke som ordnade det! Planera in fler direkt tack!

Ett extra tack till Micke som både på lägret och varje vecka ställer upp och tränar oss.Helt nya i sporten och vi får en sådan bra figge.

Det känns så bra! Han kan läsa hund. Och det viktigaste han kör inte alla på ett och samma sätt. Utan alla hundar byggs upp efter typ av hund och förare!

Fel person på Segra, så hade hon inte sett ut så här i dag det är jag helt övertygad om!  Det är hans förtjänst att hon går som hon gör i dag!

Länge sedan

Länge sedan jag bloggade nu.

En del har hänt! Mycket har hänt. Mycket roligt!

Har haft en hel del fritt följ kurser, tror det 4-5 stycken. Det är ett så roligt moment!!! Och det finns så många som vill gå dessa, vilket är så kul! Allt från valpar på 4 mån upp till 8-9 år har hundarna varit i ålder!

Har även spårat och hade med mig Pernilla i spåret med Segra. Då Pernilla är riktigt duktig på spåret så är det med glädje jag kan säga att jag är glad över Segra!

Har även hunnit vara på Trofast hund och haft en kurs i Fritt följ! En jätterolig dag. DE har även spikat in en uppföljare! Jättekul!

Haft en del skyddsträningar. Segra går framåt för vare pass tycker jag. Skyddslydnaden är en svår nöt att knäcka med damen!

Varit på Jami Hundsport och jobbat med! Fina duktiga och otroligt ambitiösa ekipage!

Viska går på underhåll hos Marie. Hon behandlas med el. Hon får simma 10-15 min först och sedan el och massage. Det har gett gott resultat och hon känns fin i kroppen nu. Trots att det finns skit där inne! Men det ger resultat i att vårda sin äldre hund.

Jag vet folk tycker det kostar, men kan jag inte vårda min hund skulle jag leva med dåligt samvete. Hundar kostar pengar, det vet man ju.

Har inte hunnit träna massor med lydnad nu! Nu har kurserna dragit i gång igen och då blir det tajtare med allt.

Men promenader är det ju och Andreas har varit snäll och gått en del med dem när jag inte hunnit. Segra måste få röra sig. Och hon finner sig inte med ett varv runt gärdet som Witch gör. Hon är ju nöjd om hon får snosa runt!! Sötnöten! Segra behöver sträcka på sig. Och Viska och Skoja med, men de är ju äldre och ngt gram lugnare så!

Fåren närmar sig lamning! Sitter med lammschema! Mysigt med dem är det allt!!! Och spännande!

Vi har skickat ett sista gäng av de som föddes i juli. Usch den delen är inte kul! Då jag jobbat har jag inte hunnit vara med, men som tur var erbjöd sig Carro att hjälpa oss så de fixade det på ngn timma.

Och i går så hjälpte hon oss även med att sortera ut de nya valltackorna. Och det kan nog bli en rolig upplevelse att valla in dem…. Andreas säger Skoja kommer få jobb med dem!!! Haha de kommer säkert fara som popcorn över Djulpan.

Då det är mycket av olika slag nu så är det svårt att hinna med allt. Men vi får avlastning av goda vänner. Det är oerhört uppskattat och ger lite andrum. Speciellt inför kommande lamning. Den kommer bli oerhört tuff. Men det är bara att bita i hop!

Witch är fortfarande pigg. Är så glad över henne. Hon har fyllt 12 år! På hennes 12 års dag fick hon gottis och pannkakstårta, paket. Tack till alla er som grattade henne och även de presenter hon fick, tror jag glömt sagt det! Lilla mej! Nu har hon hunnit bli 12 år och 1 månad och 6 dagar! En underbar liten hund som jag älskar så innerligt.

Hon driver mig till vansinne, men jag kan inte leva utan henne!!

Spår

Segra har hunnit fylla två år. Vad tiden går. Men oj vad jag tycker om henne. En helt underbar hund.

I fredags var jag i Västervik och hade ett gäng från Värnamo upp och körde en heldag i hallen!

Ett rolig gäng meden flat, griffon, cocker och en cane corso! Alla var superduktiga och så arbtsvilliga hundar och ambitiösa förare!

Lagom hemma till lets dance. Men la mig och sov då jag inte var på topp!

Lördagen ställde jag in min Frtt följ kurs. Kl 05:00 på morgon gav jag upp. Är inte i form. Vet inte om jag någonsin ställt in så här! Men denna gång var jag tvungen!

Fram på em blev jag bättre och vid 16 tiden fick Segra spåra. Blev inte så långt ca 250 m med vinklar och 2+1 föremål i spåret.

Vi hade störningar av kadaver, två ställen med päls från ett slaget rådjur och två älgar som klivit över! Och allt detta kom mitt i hennes spårkärna! Kul utmaning!

Jag hade lagt spåret med en tanke och det slog väl ut!

Kadavret sniffade hon inte ens på, pälsen likaså, spåren likaså! Jag är faktiskt imponerad av henne. Dels för att vi inte spårat mycket på läääänge nu, men hon som har haft eller kanske har ett starkt viltintresse visar återigen att hon bryr sig inte om det!

Tempot är jag jättenöjd med. La en kampanj på det i höstas och det fungerar bra. Ska ha ner henne ngt till, men jämnt och stabilt. Vinklarna gjorde hon riktigt bra. tror hon fipplade med en av dem!

Efter det blev det lite fika med Carro och Tommy på kvällen.

Viska var ju på behandling i onsdags. Hon kändes så fin nu! Hon fick lite elbehandling och massage.

Segra fick som vanligt träna på att hanteras. Går riktigt bra med Marie!. Var lugn och trygg! Duktig tjej!

 

Qbaz Exi

Stort grattis till Segra, Qbaz Exi och alla hennes syskon som i dag fyller 2 år!

För två år sedan visste jag inte att hon fanns detta datum. Då hade jag tingat en tik från Rapports.

Jag hade sett denna kull, modern var en syster till den fadern jag tingade efter. Men valde Rapports för det var mer ett säkert kort. Mer känd.

Var noga med att säga jag ville ha en tecknad tik, absolut inte svart eller grått. Idiotförklarad troligen. Man ska inte stirra på färg. Nej det håller jag med om. Men jag hade ingen brådska med valp och ville absolut ha en tecknad, så då hade jag tid att vänta tills det föddes en sådan jag vill ha, och även med en bra insida förstås!

Och ska sanningen fram ville jag inte ens ha valp då. För jag hade min älskade Nike. Men visste ju att Nike levde på övertid redan då. Och ville hon skulle vara med och fostra en valp, för en bättre hund till det kommer jag aldrig att få i mina händer.

En valp föddes på Rapports, en tecknad tik, som jag fick reda på efter två dagar att den skulle bli min!

Men ödet ville annorlunda! Sex dagar gammal dog den. Sorgligt givetvis. Och jag började genast leta vidare. För nu ville jag ju ha en valp när jag ställt in mig på det under hela dräktigheten!

Kom in på Qbaz sida. Kände igen den. Stod de hade en tik kvar! Visste det varit sju valpar i kullen, och en tecknad. Men vad är sannolikheten det är den tecknade tiken kvar?

Ringde upp och presenterade mig. Sa snabbt som det var att jag var ute efter en tik, men den måste vara tecknad. Och det är väl en grå ni har kvar?

Peter i andra änden säger det är den tecknade som var kvar. Jag blev eld och lågor och sa jag ville ha henne. Låter inte klokt men jag ville ha den stammen, så jag skulle bara ha henne! Ja nu var inte han så pigg på att sälja henne över telefonen till mig så det blev en annan procedur! Haha herregud. Hade det varit jag som fått detta samtal hade jag aldrig sålt en valp till den personen!

Hur som helst, detta var en lördag kväll. Torsdagen hämtade jag henne! När jag såg henne föll jag som en fura.

Vem kan motstå en galen valp som kastar sig på en och biter en och sedan iväg och hämta ett fårskinn att jucka på???

Raringen

 

Hon var redan betalad och klar. Så det var att bege sig hemåt!

Min bästa vän Adelia var med mig. Och vi hade så roligt och hon är i dag Gudmor till Segra! Och Segra har även en Gudmor till, min syster, min stöttepelare! Det är hon som fått mig att tro på mig själv i detta med hund! Det är hennes förtjänst att jag faktiskt i dag jobbar med det jag gör, att jag startade företaget!

Jag har inte ångrat denna hund en dag! Jag hade ju min Nike kvar, som gjorde det jobbet jag ville hon skulle göra. Hon fostrade, lekte och hon älskade denna lilla valp!

Redan som liten gillade hon detta vatten!

Ingen, inte ens Segra kan ta Nikes plats. Det kan ingen. Men det ska ingen kunna. Likväl som ingen kan ta någon annans plats. Alla har en egen plats i mitt hjärta. Jag är schäfermänniska i hjärtat så är det. De är speciella, de har det som jag vill ha. De är trogna, följsamma, finns alltid bakom mig, vart jag än befinner mig.

Och den rollen har Segra tagit efter Nike. Hon är min trogna följeslagare. De andra följer ju mig med. Men Segra gör det på just schäferns sätt. Jag är hennes liv. Och hon är mitt.

 

Segra är helt annorlunda mot Nike. Jag jämför dem ofta. Ibland har Nike ett plus och ibland har Segra ett plus. Men för mig är det inte ett minus någonstans. Utan jag tycker det är roligt att jämföra dem. De är så olika man kan vara inom samma ras, men de har samma grundegenskaper. De kan dö för mig tex.

Jag lärde mig så mycket på Nike. Tio år tillsammans med denna enormt svårstyrda hund, högtempererade hårda hund gav mig mycket.

Nu gör jag en ny resa med denna hund och lär mig massor!

 

I dag fyller hon två år. Det innebär att hon snart är stor flicka. Och det gillar jag inte. Hon ska alltid vara min Lillefot. Som på kvällarna kryper upp i fåtöljen i mitt knä och somnar på rygg. Stor som hon är sitter jag som ett skruvstäd och kippar efter andan!

Jag ser fram emot 2015. Har planer, men vi får se hur det blir med dem. De kan justeras och ändras på resans väg! Hur det än går, är hon min, och bara min Segra!

Återigen, Grattis alla syskon i E kullen!

Och tack återigen Peter och Yosette för att ni inte la på luren i örat den där lördag em. Utan lät mig köpa denna guldklimp!

Jag älskar henne så det gör ont!

 

Skyddsträning

I går var det skyddsträning igen! Herregud vad roligt det är!

Det var Johanna och jag!

Segra har påbörjat rondering. Har köpt ett par skul så bara vädret blir bättre kan man köra själv med!

I går gick hon riktigt bra.

I dag var jag ute dryga tre timmar innan med en kursgrupp så jag trode hon skulle va lite trött i alla fall! Men det var hon inte!

Hon skötte sig riktigt bra! Transporter påbörjade och där får vi nog lägga lite jobb.

Gjorde lite andra roliga saker med. Nu har vi jobbat med mycket grunder sedan vi startade så nu börjar man kunna använda sig av det. Det passar ju mitt sätt att träna hund på perfekt!

Hon imponerade stort i dag! I en av övningarna. Hon var superduktig!

Hon är otroligt rolig.

Det som jag ser fram emot är att lära mig hur det ska se ut för att var bra. Att man ser hur hunden gör, få förståelse för vad som är bra och inte.Nu när Segra gör saker vet jag ju inte om det är bra enligt den världen! Jag kan ju tycka något är jättebra, men jag vet ju inte om det är det egentligen. Hur vet man om man har ett ämne eller en normal hund eller en som inte kommer hålla?

Men man lär sig under resans gång.