,Började dagen med en svår lamning! Vår underbara lilla Bollis hade det jobbigt. Starka värkar men inget hände! Ringde Andreas som fick komma och reda ut det där inne. Jag sitter med hennes huvud i min famn medans han försöker trassla ut dem och jag lider så med henne.
Usch. Är inget vidare stöd för henne Tårarna i ögonen. Rädd att ngt ska gå fel så mamman inte klarar sig. Tackan är alltid viktigast! Så började vår lamning förra året. Alla tre lamm döda och tackan fick avlivas. Det sitter i minnet!
Conny kom upp och avlöste mig! Jag åkte hem och fixade kaffe inför kurs.
Får ett sms om att två lamm, en av varje kommit ut levande men den första var tyvärr död. Sorgligt så det inte går att beskriva! Men är så otroligt glad för de två som klarade sig. Den första som var död hade felläge som jag trodde men även den andra låg helt fel. Och den tredje låg så långt ner så Andreas höll på att inte få upp det!
Men nu är de här och jag är så glad jag får kramp i hjärtat när jag ser dem!
Mamman är så oerhört trött. Hon verkar inte helt okej. Men jag hoppas det beror på att det var en svår och långdragen förlossning!
Lite lugnare i sinnet far jag ner och har en jätterolig kurs. Strålande väder och roliga ekipage, kan det bli bättre!